En fladdrande låga. I andra änden av lågan en lång och blond man. Han ler. Vi pratar. Jag kupar handen runt hans låga och drar i mig röken och tittar under lugg på honom. Blir av nån anledning en blyg viol för några små sekunder.
Han säger att han såg mig redan när jag kom. När vi bekantat oss en stund säger jag nåt roligt och han skrattar bullrande högt och tittar på mig och han säger att jag är underbar.
Han tar min hand när vi kryssar fram mellan finklädda och glada människor och han håller så försiktigt han kan i den när vi plötsligt står i Berzeli park och inte riktigt vet vad som ska hända härnäst.
Han säger att han gillar mig. Och i kväll gillar jag honom också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar